Att minska narkotikadödligheten måste stå i fokus för den nya narkotikapolitiken

Det har kallats för riksdagens sista tabu. Men nu vill ett enigt socialutskott att regeringen utreder svensk narkotikapolitik. Att alla partier ställer sig bakom beslutet är ett historiskt ögonblick.  

Riksdagens socialutskott har fattat beslut om att man vill att regeringen utvärderar den svenska narkotikapolitiken. Bland annat vill man att frågan om kriminaliseringen av eget bruk ses över.  Det är bra narkotikapolitiken utvärderas på riktigt. Den restriktiva narkotikapolitiken har sannolikt varit bidragande till att få unga testar narkotika och att bruket i befolkningen är låg. Men de socialpolitiska åtgärderna de senaste 30 åren har varit katastrofala. Samtidigt som missbruksvården monterats ned bit för bit har narkotikadödligheten ökat avsevärt de senaste åren.  Men den som tror en avkriminalisering av eget bruk är nyckeln till förändring kommer bli besviken.

Narkotikaberoendet har sedan länge klassats som en sjukdom och försöka straffa bort problemen har aldrig fungerat speciellt bra. Så ur den aspekten vore det självklart med en avkriminalisering för eget bruk.

Logiken är inte svår att förstå. Den som riskerar att straffas för ett drogberoende kommer att vara mindre benägen att söka vård. I länder som bedriver en skademinimerande politik är det lättare för en missbrukare att få hjälp, eller åtminstone att ta droger på ett sätt som inte riskerar livet. Men om konsumtionsförbudet tas bort och fler söker vård så måste det finnas vårdplatser, uppsökande verksamhet på gator och torg. I dag har polisen övertagit mycket av det arbete som uppsökande socialsekreterare gjorde tidigare. Missbruksvården måste tillföras avsevärt mycket mer pengar än i dag. Det måste satsas mer på evidensbaserad forskning och utbildning. Sakfrågorna bör vara i fokus. Hur ska personer med beroendeproblem kunna få en bra vård? Hur kan Sverige få färre överdoser och dödsfall? Hur kan Sverige bäst förebygga droganvändning?

En avkriminalisering löser inte den ökade narkotikadödligheten av sig självt. Det gäller att börja i rätt ände. Skapa förutsättningar innan det genomförs. Sverige är långt ifrån ett narkotikafritt samhälle – trots att det har varit målet och inriktningen för landets narkotika- och missbrukspolitik i över 30 år. Därför är det inte heller någon mening att ställa en vision om ett narkotikafritt samhälle mot förslag som kan förändra dagens dystra läge. Vi måste vända på alla stenar och hitta möjligheter för att minska narkotikadödligheten.  Det borde inte vara kontroversiellt att utvärdera den politik landet har haft i över 30 år, men som aldrig utvärderats. Även Narkotikapolisföreningen, en förening som är politiskt, fackligt och religiöst oberoende och har cirka 2 500 medlemmar, säger att den nuvarande politiken inte fungerar.

Den nya svenska narkotikapolitiken måste i större utsträckning än i dag fokusera på beroendeproblematiken. Alla människor oavsett om du har cancer eller är narkotikamissbrukare ska du erbjudas samma möjligheter till kvalificerad vård och behandling

Christer Gustafsson-Renlid