Debatt: Psykisk ohälsa klassfråga bland ungdomar
I media pratas det ofta om att inkomstklyftorna i Sverige växer. Dock verkar de flesta politiker oense om vad konsekvenserna av ökade klyftor innebär. För oss på Ung inlåst är det ingen nyhet att det råder en stor ojämlikhet i Sverige, skriver Olle Eriksson och Jonas Klinteberg projektledare Ung inlåst
Vi har träffat flera hundra barn och unga, både på statliga ungdomshem och anstalt. Ska vi göra det enkelt för oss och generalisera så kommer de flesta av våra ungdomar från en arbetarklassbakgrund. Deras föräldrar är ofta separerade och lågavlönade. De lider i större utsträckning än andra av psykisk ohälsa och missbruk.
Områdena de bor i är eftersatta på olika sätt. Vi välkomnar därför Folkhälsomyndighetens senaste utredning, Ojämlikheter i psykisk hälsa, som visar på just det vi på Ung inlåst ser:
Nämligen att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och inkomst och socioekonomisk situation. Rapporten visar att ojämlikheterna i psykisk ohälsa utifrån inkomst har ökat.
Psykisk ohälsa ökar i de lägsta inkomstgrupperna
Både självrapporterad ångest och psykiatriska diagnoser har ökat i de lägsta inkomstgrupperna och minskat i de högsta inkomstgrupperna. Skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är som störst när det gäller allvarligare psykiatriska diagnoser, så som psykoser.
Dessa är i sin tur också kopplade till kortare livslängd. Internationell forskning* visar att ju ojämlikare ett samhälle är desto mer tonårsgraviditeter, mer våld, mer folk i fängelser och mer psykisk ohälsa.
Ökade klassklyftor i Sverige
I Sverige har klassklyftorna ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. Den rikaste tiondelen har i dag lika mycket pengar som den halvan av befolkningen som tjänar minst.
Statistik från OECD, Världsbankenoch EU slår fast att Sverige är det industriland där klyftorna ökat mest de senaste 30 åren. Det här är obestridliga fakta som våra politiker bör ta till sig.
Wilkinson och Pickett
Svaret på ökade inkomstklyftor och ökad ojämlikhet måste vara en politik som fördelar resurserna bättre, från dem som har ett överflöd till dem som nästan inget har. För vi som arbetar med människor i utanförskap vet att ett verkligt brottspreventivt arbete börjar med en bra välfärd där ingen hamnar på efterkälken!
I boken Jämlikhetsanden som utkom 2009 presenterar författarna Richard Wilkinson och Kate Pickett¬ sin omfattande forskning som bygger på omfattande statistik från 21 rika länder däribland Sverige.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte VägenUT
Olle Eriksson
Jonas Klinteberg
