Ledare: Gårdstensmodellen – ett föredöme för hela Sverige
Förra året avlöste krigsrubrikerna varandra i medierna. Dödsskjutningar, mord och annat elände var ständigt på löpsedlarna. Men det fanns också ljuspunkter som inte fick några mittuppslag i tidningarna Gårdsten i Göteborg som inte längre klassas som ett särskilt utsatt område.
För att ett område ska kunna klassas som särskilt utsatt måste vissa kriterier vara uppfyllda men som inte längre uppfylls i Gårdsten. Det senaste två åren har brottsligheten gått ner drygt 20 procent i Gårdsten och otillåten påverkan mot polis och narkotikahandeln har nästan helt upphört
Antalet anmälda brott per 1 000 invånare har minskat från 80 till 63 mellan åren 2016 och 2018. Motsvarande siffra för Göteborg är 179 anmälda brott 2016 och 136 för 2018. Jämfört med 1997 har antalet anmälda brott per 1 000 invånare minskat med nästan två tredjedelar, från 180 till 63 anmälda brott. För Göteborg som helhet är minskningen inte lika dramatisk. 1997 anmäldes 177 brott per 1 000 invånare och motsvarande siffra för 2018 var 136.
Politikerna valde att blunda under valrörelsen
Det är talande hur Gårdstensmodellen inte lyckats väcka särskilt mycket uppmärksamhet under valrörelsen, trots det överväldigande intresset från politikerna vad som sker i särskilt utsatta områden. Det hade varit förmätet med en modell som fungerar utan batonger och fler poliser. Därför uteblev uppmärksamheten.
”Viktigt att jobba konsekvent”
Gårdsten är ett föredöme när det gäller långsiktigt förebyggande arbete. Ett bevis på att repressiva metoder och hårdare tag inte löser allt. De populistiska utspelen som gjordes under valrörelsen faller pladask med det här exemplet. Michael Pirosanto, vd vid Gårdstensbostäder, säger i ett pressmeddelande
– Det är otroligt viktigt att jobba konsekvent och långsiktigt när man ska vända en stadsdel. Några av framgångsfaktorerna är att bolaget sitter mitt i stadsdelen, arbetar konsekvent med trygghetsarbete på olika sätt, skapar arbetstillfällen och skapar aktiviteter för barn, unga, föräldrar och äldre.
Nu talar man om Gårdstenmodellen
Den positiva utvecklingen har blivit möjlig genom ett nära samarbeta mellan Gårdstensbostäder, polisen och många frivilligorganisationer. Nu talar man om Gårdstensmodellen och flera andra utsatta områden använder redan arbetssättet i hopp om att nå liknande resultat.
Bostadsområdena i de utsatt stadsdelarna måste bli mer attraktiva. Det måste skapas fler arbetstillfällen. Ungdomsarbetslösheten måste sjunka ytterligare. Behandlar man vissa områden som andrahandsortering så skapar man ett utanförskap som i sin tur kan leda till ökad kriminalitet. Det är precis det som händer i Sverige i dag. Vi behöver en Gårdstensmodell i alla våra utsatta områden. Ett bättre integrerat arbete mellan staten, kommunen och civilsamhället. Bryter vi inte utanförskapet som är grundbulten till problemen – så hjälper det inte inte med fler poliser eller strängare straff i världen.
Vägen UT ledarsida är partipolitisk obunden
