Ledare: En dyster prognos för psykisk ohälsa
Det finns en särskild grupp barn och ungdomar som går under radarn – eller snare ignoreras av våra beslutfattare. På Aftonbladets ledarsida tar man upp 29-åriga Sannes ödesom uppdrag granskning skildrade i vintras. Det handlar om psykisk ohälsa. Sanne har svår anorexi, ångest och ett blandmissbruk. Sedan 2016 har hon tagits in på akut psykiatrisk tvångsvård 21 gånger utan att få någon fungerande behandling. I SVT berättade hon om hemlöshet och ständiga övergrepp.
Sanne är långt ifrån ensam det finns många barn och ungdomar som lider utan att deras behov blir tillgodosedda. Det handlar om ett livslångt lidande för de som drabbats och stora kostnader för samhället. Ett av problemen handlar de vattentäta skott som finns mellan psykiatri och beroendevården. De största förlorarna är de som som både har ett missbruk och samtidigt är i behov av psykiatrin. Missbruksvården vill inte kännas vid personer med psykiska besvär och tvärt om. Det är en av anledningen till att personer bollas mellan myndigheterna och hjälpen uteblir.
En dyster prognos
I en ny rapport av Kerstin Evelius, avgående nationell samordnare för psykisk ohälsa, får Sveriges arbete mot psykisk ohälsa svidande kritik.
På Svenska Dagbladets debattsida skriver hon att svenska regeringar har satsat över tio miljarder kronor på området för psykisk ohälsa de senaste tio åren. Trots det ser hon inte några tecken på förändring. Kerstin menar att år 2030 kommer psykisk ohälsa vara den största sjukdomsbördan i så gott som hela världen.Under den tidsperioden har andelen barn i åldern 10–17 år som fått en psykiatrisk diagnos av läkare eller förskrivits psykofarmaka ökat med 100 procent. Ökningen är mycket stor även bland unga vuxna.Utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet har exploderat, från 7 till nästan 15 miljarder kronor.
Någon kvartalspolitik duger inte
Enligt rapporten har olika regeringar satsat över 10 miljarder kronor på att stimulera en positiv utveckling på området. Kerstin Evelius efterlyser i sin slutrapport en blocköverskridande tioårsplan. Det ska finnas tillgång till jämlik vård i ett tidigt stadium, hälsosamma arbetsplatser – och inte minst en förbättrad skola så att barn och ungas framtida möjligheter stärks. Den växande psykiska ohälsan är en tickande bomb som en kommande regering kommer att behöva ta itu med.
Hur länge ska personer med behov av både beroendevård och psykiatri behöva vänta på hjälp? Varförför är det så svårt och integrera arbetet på dessa verksamheter? Detta måste bli den stora utmaningen för nästa socialminister och kommande regering.
Vägen UT ledarsida är partipolitisk oberoende
