Annika Strandhäll (S): ”Jag växte upp under tuffa förhållanden”
Sveriges nya socialminister Annika Strandhäll (S) säger att hälso- och sjukvården en av grundbultarna i vårt välfärdssystem. Hon tror på visionen om ett narkotikafritt samhälle och vill prioritera åtgärder som får ner narkotikadödligheten.
– Människan ska stå i centrum, säger Annika
Vägen till maktens korridorer har inte varit självklar, uppväxten var inte särskilt ljus. Föräldrarna skildes när Annika Strandhäll var sju år, därefter växte hon upp med en ensamstående mamma, sjukpensionerad barnskötare, och två äldre syskon. Annika var under en period i livet drabbad av utmattningssyndrom. Hon började må väldigt dåligt och var helt borta under ett par månaders tid. Hon berättar om fantastiska arbetskollegor som uppmärksammade hennes problem i tid. Efter en tid var Annika tillbaka på jobbet igen.
Hon växte upp i höghusen i Berg-sjön, en socialekonomiskt utsatt stadsdel i Göteborg. Familjen hade det tufft ekonomiskt. I dag är hon vår nya socialminister och har fullt med utmaningar inom det socialpolitiska området som väntar henne.
– I dag har unga i Bergsjön eller andra utanförskapsområden en mycket tuffare verklighet. Samhället måste fånga upp deras kraft och energi. Där har jag både ansvar och vilja att bidra, säger Annika Strandhäll.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Hur känns det att bli ny socialminister och hur ser du på din nya roll?
– Det känns kul och viktigt att få fortsätta och utveckla det otroligt viktiga arbete som vi har påbörjat. Jag är taggad att fortsätta driva en politik som sätter välfärden före skattesänkningar.
Blir det någon skillnad i socialpolitiken med dig som socialminister?
Framförallt kommer jag ha möjlighet att ta helhetsgrepp kring frågorna. Områdena hänger tydligt ihop. Ta bara kopplingen mellan ohälsa, sjukvård och sjukskrivning-ar till exempel. Där ger mitt nya uppdrag möjligheter till ännu bättre helhetslösningar.
Vilka frågor brinner du för inom ditt område?
– Hälso- och sjukvården en av grundbultarna i vårt välfärdssystem. Du ska kunna känna trygghet i att den finns när du behöver den. Men trygghet handlar också om att ha en hållbar arbetsmarknad, därför kommer arbetet för friska arbetsplatser vara fortsatt viktigt.
– Sedan kommer den ekonomiska tryggheten för våra äldre och pensionerna också ligga högt på agendan, inte minst eftersom våra äldre blir allt fler. I grund och botten handlar alla dessa frågor om att utveckla den svenska modellen, att se till att våra gemensamma välfärdssystem är starka och smarta så att människor kan färdas väl genom livet. Det är så vi bygger ett samhälle som håller ihop.
Narkotikadödligheten har ökat lavinartat, vad vill du göra åt det?
– Jag tror på visionen om ett narkotikafritt samhälle och vill prioritera åtgärder som får ner dödligheten. Därför tror jag på en balanserad politik, som begränsar både utbud och efterfrågan på narkotika. I grund och botten handlar det om att minska antalet människor som faller ned i missbruk, och samtidigt säkerställa att de som gör det får rätt stöd och hjälp. – Personer med narkotikamissbruk eller beroende ska ha tillgång till en effektiv behandling, smittskyddsinsatser och psykosociala insatser. Just nu arbetar regeringen för att ta fram en handlingsplan mot den narkotikarelaterade dödligheten.
Hur vill du att framtidens missbruksvård ska se ut? När man läser Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens rapport får man lätt uppfattningen att underhållsbehandling med läkemedel är den enda möjliga vägen till ett bättre liv.
– Människan ska stå i centrum. Ett helhetsperspektiv utifrån personens hela livssituation är viktig utgångspunkt för missbruksvården. Många personer har en komplex problematik och behöver samordnade insatser. En förutsättning för en bra missbruksvård är möjligheten att erbjuda patienterna både medicinsk och psykosocial behandling, men också socialt stöd. Här behövs samarbete mellan landstingens läkemedelsassisterade behandling vid opiatberoende (LARO) och socialtjänsten.
Det finns stora brister inom socialtjänsten när det gäller barn och unga. Många socialsekreterare går på knäna och de upplever att inte lagar efterlevs och att inte grundläggande värderingar gäller längre. Hur ser du på det?
– Det är inte acceptabelt. Barn och unga är en särskilt utsatt grupp, och Socialtjänsten måste helt enkelt fungera. Vi har genomfört stora satsningar på socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Dels för att stärka bemanningen, men också kompetensen hos den personal som jobbar. Ska vi ha en välfärd värd namnet krävs en politik som väljer investeringar i människor framför skattesänkningar.
