Kaj Linna: ”Jag har förlorat 13 år av mitt liv”
REPORTAGE:
Livstidsdömde Kaj Linna beviljas resning av Högsta domstolen. Han har hela tiden nekat till att vara skyldig till Kalamarksmordet, som han dömdes för 2004. Nu kommer fallet att prövas på nytt. Polisutredningen var undermålig den tekniska bevisningen obefintlig. Åklagaren hängde upp hela fallet på ett vittne vars berättelse hade betydande luckor.
Se även: Hela intervjun på Webb TV – från Norrtäljeanstalten
Det är inte varje dag Högsta domstolen beviljar resning i brottmål. Den resningsansökan som har flest likheter med Linna, är hemvårdaren Joy Rahman. Han dömdes den 5 juli 1994 av Stockholms tingsrätt för att den 21 maj 1993 ha mördat en 72-årig kvinna i Sätra i södra Stockholm. Joy Rahman arbetade vid tidpunkten för mordet inom hemtjänsten. Rahman hade avtjänat 8 år av sitt livstidsstraff när han blev frikänd. Han fick dessutom ett rekordstort skadestånd på närmare 10 miljoner kronor.
Den ödestigna kvällen för snart 13 år sedan
Kvällen den 14 april 2004 kom bröderna Roger Lindberg, 59, och Sune Lindberg, 57, hem till sin gård i Kalamark, i Norrbotten, efter en middag hos goda vänner. När Roger gick till ladugården för att ge djuren mat överfölls han och misshandlades svårt med en träregel. Gärningsmannen tejpade för hans mun, täckte kroppen med fodersäckar och en omkullvält skottkärra. Sedan fortsatte den maskerade mördaren in i huset där han hotade, misshandlade och band Sune Lindberg, som är handikappad. Innan han lämnade gården stal gärningsmannen några tusen kronor som bröderna hade hemma. I nästan två dygn låg Sune Lindberg skadad innan hemtjänsten hittade honom. Brodern Roger hittades död i ladugården med tydliga tecken på kvävning. I början av utredningen anhölls en 33-åring från Luleå, men senare riktades misstankarna mot Kaj Linna.
En katastrof för rättsväsendet
Fallet Kaj Linna är en katastrof för rättsväsendet Han blir dömd både i tingsrätten, hovrätten och han har lämnat in två resningsansökningar tidigare. Den senaste som lämnades in 2010 var snubblande nära att gå igenom. Två av fem justitieråd ville bevilja resning. Om Linna skulle bli frikänd den här gången, är han den som suttit frihetsberövad längst för att sedan bli frikänd i Sverige. Polisutredningen var undermålig den tekniska bevisningen obefintlig. Åklagaren hängde upp hela fallet på ett vittne vars berättelse hade betydande luckor. Att ett vittne ljuger för att klara sig är i sig inget anmärkningsvärt. Men att polis, åklagare och domstolen köpte hans historia så lättvindigt – är helt obegripligt.
”Jag fick aldrig träffa min mamma innan hon dog”
När jag träffar Kaj är han samlad och villig att berätta om tiden i fängelset och att han inte fick träffa sin mamma innan hon dog.
– Jag har förlorat 12 år av mitt liv, mina barn var små när jag såg dem senast.
Du har suttit inne i 12 år för ett brott du hela tiden nekat till. Vad kände du när du fick livstidsdomen?
–Jag blev arg och besviken. När man bli anklagat för något vill man hålla sig till sakligheter, jag tycker vare sig åklagare eller domstolen gjorde det.
Hur gick det till när du blev gripen?
–Jag fick reda på att jag var efterlyst av Interpol. Jag befann mig vid tillfället i utlandet, det får man tydligen inte göra, säger Kaj. Jag satt på ett internetcafé i London när jag såg polisen komma för att hämta mig.
Läs även: Fallet Linna är kantat av bisarra beslut
Hur lång tid tog det innan du blev utlämnad till Sverige?
–Det tog två veckor. Polisen hade gått ut med falska uppgifter och fabricerat bevis. Det fanns ingen bra förklaring, bevisen var ju falska.
Polisen säkrade DNA på en snusprilla
En snusprilla hittades på brottsplatsen Polisen kunde snabbt slå fast att den inte tillhörde Kaj. Polisen hade vid det tillfället inget annat som kunde binda Kaj vid mordet. Då valde åklagare att plocka bort beviset. Trots att beviset inte kunde binda Kaj vid brottet så avfördes han inte från utredningen. Det förekom även andra märkliga händelser vid det tillfället som Kaj inte förstår sig på.
Har du vågats hoppas på att du skulle beviljas resning?
–Jag har hela tiden varit säker på att bli frikänd, frågan är bara – när?
Hur såg ditt liv ut innan du åkte i fängelse?
–Jag levde ett fritt liv och en driven linje att jag skulle kunna klara mig på mina affärer. Jag var inne och tassade på statens domäner när det gäller spel. Jag reste mycket och var bland annat i England femton gånger sammanlagt.
Det var många som antydde att du stack från Sverige när misstankarna började riktas mot dig. Gjorde du det?
–Nej, resan var planerad redan flera veckor innan brottet skedde. Det var flera som visste och det finns dessutom dokumenterat.
Har du haft någon familj som stöttat dig under fängelsevistelsen?
–Jag har haft bra stöd från min familj under hela fängelsetiden. De har hjälp till med alla svårigheter som det innebär att sitta i fängelse. De har även varit detektiver, hjälpt till ta fram bevis som talar för min fördel.
Har du haft någon permission under de 12 år du suttit inne?
–Nej. Jag vill inte ha några permissioner eller få straffet tidsbestämt. Straffet ska inte tidsbestämmas, det ska upphöra. Min utgångspunkt är den, så länge jag söker resning kommer jag att beviljas det en dag och nu har det införlivas. Det handlar också om att bilda opinion, det här måste lösas på rätt sätt. Sanningen måste fram.
Vad säger dina medintagna om ditt krigande?
–Jag tror dom tycker det är stark att kämpa för sin sak. Många av dem hade säkert gjort samma sak om de varit i samma situation som mig.
Du har tidigare sagt att du inte vill gå kriminalvården till mötes. Vad menar du?
–Det handlar om det pågående översitteriet från hela rättsväsendet egentligen. Åklagare och polis som hittar på saker som inte stämmer. Poliser som vittnar falskt och domstolar som tar sig friheter. Även kriminalvården som inskränker rättigheter för mig bara för att jag ska ge med mig. Till slut blir man jävligt förbannad. Det har varit ett evigt krigande mot kriminalvården. Det pågår saker hela tiden. De tycker själva att de kan stå över sitt eget regelverk.
Läs även: Advokaten yrkar att Linna försätts på fri fot
Kaj känner sig sviken av kriminalvården och hela rättsväsendet
Han berättar om de metoder kriminalvården använt mot honom för att han ska anpassa sig och begära att få straffet tidsbegränsat. Det handlar om ständiga varningar utan grund. Förflyttning till andra anstalter. Att hela tiden försvåra för honom i hans vardag på fängelset. När Kaj gjorde klart att han inte tänkte söka att få straffet tidsbestämt började trakasserierna komma från kriminalvården, enligt Kaj. Han blev förflyttad till hårdare anstalter, varningar delades ut allt oftare på märkliga grunder.
Har du någon förståelse för att de pekade ut dig?
–Ja, det har jag, det börjar nu utkristallisera sig, varför. Den bilden börjar även bli klar för många andra med. Vittnet som pekade ut mig försökte klara sig själv. Han fanns i affärskretsens utkant. Besvikelsen mot vittnet är ingenting emot vad jag känner för rättsväsendet. Att polis, åklagare och domstol så lättvindigt satt tilltro till hans berättelse är beklagligt.
En polis brände sin uniform i protest
Fallet Kaj Linna upprör och berör även interna strider i polishuset och har pågått under hela utredningen. När ärendet fortfarande var kvar i Luleå fanns det olika grupperingar inom polisen. Man använde brottsutredningar som en arena för interna strider. Tyckte motståndarlaget att en viss åtgärd skulle utföras, så var det andra laget emot. Det var riktig sandlådenivå ibland. Det gick så långt att en polis brände sin uniform i protest och blev sjukskriven i flera år.
En annan person blev först utpekad av målsägande.
Det var en person som blev utpekad av målsägande, han blev också anhållen och delgiven misstanke om brott. Den personen pekar i sin tur ut Linna och ser själv till att få ett alibi av sin far. Fadern som enligt Linna är bekant med flertalet poliser och kommer och går som han vill i polishuset. Misstankarna riktas mot Kaj och han blir huvudmisstänkt för mordet. Faderns Alibi bestod bland annat av ett telefonsamtal med sin son vid mordtillfället. Under rättegången presenterades bland annat detta påstådda telefonsamtal av åklagaren. Vid en senare kontroll av Linna visade sig att detta telefonsamtal aldrig ägt rum.
Det falska alibit har först blivit känt i samband med resningsansökan.
Enligt Kaj fanns det åtskilliga punkter med tveksamheter som åklagaren inte brydde sig om. Först i samband med upprättandet av resningsansökan offentliggjordes de nya omständigheterna.
Vilken anknytning hade du till bröderna?
–Jag var kassaskåpsförsäljare på den tiden och var ofta på resande fot. Jag besökte hundratals personer vid den tidpunkten. Det var inte konstigt att jag kände till hur folk hade det, förvarade pengar och så vidare. Bröderna var mina kunder. Det anmärkningsvärda är att han som först blev utpekad och åklagarens nyckelvittne hade bevisligen tidigare begått brott mot bröderna.
”Har aldrig varit på någon avvänjningsresa”
–De först utpekade sade till polisen att de skulle följa med mig på en så kallad ”avvänjningsresa” De skulle förhindra mig att begå brott mot bröderna. Det har aldrig funnits någon sådan resa, men åklagaren hävdade hela tiden att det var styrkt. Jag har inte och aldrig tänkt begå brott mot bröderna, de var mina kunder.
Vad är det första du ska göra om du blir frikänd?
–Jag har hela tiden sagt till journalister som frågat mig, det första jag ska göra är att hälsa på min mamma. Nu har hon gått bort, så det blir lite svårt, men i stället hoppas jag kunna gå på hennes begravning om jag hinner bli frisläppt. Jag har en del andra konkreta planer som ännu inte är offentliggjorda.
Om du blir frikänd kommer du få ett rejält skadestånd. Vad känner du inför det?
–Det finns inget skadestånd i världen som kan ersätta det jag varit med om. Jag har gått miste om ett helt liv.
Detta har hänt efter intervjun
I samband med publicering av den här artikeln är Kaj fortfarande inlåst. Han har vid ett tillfälle genom sin advokat yrkat på inhibition, det vill säga att han försätts på fri fot i väntan på att åklagaren blir klar med utredningen. Domstolen avslog inhibitionsyrkandet och Kaj är fortfarande kvar på anstalten. Det tidigare huvudvittnet i Kalamarksfallet anhölls på onsdagen på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord och medhjälp till grovt rån i Kalamark utanför Piteå 2004. På fredagen släpptes han efter häktningsförhandlingar i Luleå tingsrätt.
Text: Christer Renlid
Foto: Joakim Berndes
