Fallet Kaj Linna är inte unikt – det finns fler oskyldigt dömda
Krönika:
Livstidsdömde Kaj Linna beviljas resning av Högsta domstolen.Han har hela tiden nekat till att vara skyldig till Kalamarksmordet, som han dömdes för 2004. Nu kommer fallet att prövas prövas på nytt. Polisutredningen var undermålig den tekniska bevisningen obefintlig. Åklagaren hängde upp hela fallet på ett vittne vars berättelse hade betydande luckor.
Det är inte varje dag Högsta domstolen beviljar resning i brottmål. Den resningsansökan som har flest likheter med Linna, är hemvårdaren Joy Rahman. Han dömdes den 5 juli 1994 av Stockholms tingsrätt för att den 21 maj 1993 ha mördat en 72-årig kvinna i Sätra i södra Stockholm. Joy Rahman arbetade vid tidpunkten för mordet inom hemtjänsten. Rahman hade avtjänat 8 år av sitt livstidsstraff när han blev frikänd. Han fick dessutom ett rekordstort skadestånd på närmare 10 miljoner kronor.
Kaj Linna har hittills avtjänat tolv och ett halvt år på sitt livstidsstraff. Det är ohyggligt lång tid att sitta bakom lås och bom om det visar sig att han är oskyldig. Med undantag för ett läkarbesök har Linna aldrig varit utanför fängelsemurarna under den tiden. Han har envist hävdat sin oskuld och han har lämnat in två resningsansökningar tidigare. Den senaste som lämnades in 2010 var snubblande nära att gå igenom. Två av fem justitieråd ville bevilja resning. Om Linna skulle bli frikänd är han den som avtjänat det längsta fängelsestraffet i Sverige för att sedan bli friad. Dessvärre finns det fler i Kaj Linnas situation på våra anstalter, det vill säga personer som är oskyldigt dömda. De flesta kommer aldrig att få någon upprättelse. I det här fallet och det tidigare jag nämnde, fallet Joy Rahman ser man hur framgångsrikt samspelet mellan juridiken och journalistiken kan vara. Hellre att tio personer blir frikända för något de gjort, än att en person blir dömd för något han inte gjort.
Det som är förbryllande i Fallet Kaj Linna, att både tingsrätten och hovrätten satte sådan tilltro till det så kallade kronvittnet Nils berättelse utan något stöd av teknisk bevisning. Det ska vara ställt bortom allt rimligt tvivel att han begått gärningen för att dömas. Den slutsatsen borde varit svårsmält för domstolen. Att döma någon för mord utan teknisk bevisning som som ger stöd åt kronvittnets Nils berättelse är högst förbryllande. Till det ska också sägas att vittnet Nils inte är en helt fläckfri medborgare, vilket borde givit upphov till att polis och åklagare inledningsvis granskat om berättelsen hade någon sanningshalt.
Vittnet har i en podcast ”Spår” tagit tillbaka i all väsentlig grad uppgifter som är direkt avgörande för den fällande domen mot Linna. Dennes vittnesmål var redan från första stund tveksam. Nu tar han tillbaka vad han tidigare sagt. Vad är vad är lätt att fråga sig? Högsta domstolen gör en korrekt bedömning när de anser att det vilar en osannolikhetens prägel i hans vittnesmål. Det saknas egentligen betydelse i dagsläget om han ljugit för polisen eller om han ljög vid tillfället när han intervjuades. Nils trovärdighet är utraderad och någon annan stödbevisning finns inte heller. Det här fallet är ett så kallat indiciemål. Det grundar sig i allt väsentlig grad på omständigheter, än teknisk bevisning sådana domar brukar bli ifrågasatta och ger utrymme för spekulationer.
Att Kaj nu får resning betyder inte automatiskt att han blir frikänd. Beslutet innebär att målet i de aktuella delarna ska tas upp av Hovrätten för Övre Norrland och att hovrätten ska göra en ny prövning av frågan om mannen har begått brotten.
