Gängkriminaliteten i Göteborg – nu värre än någonsin tidigare – KRIS

ANALYS:

Vägen UT har under en tid följt utvecklingen av gängkriminaliteten i Göteborg. Bilden av en stad där brottsligheten sjunker kan diskuteras. Satsningen Trygg i Göteborg kostade skattebetalarna 100 000 000 kronor och involverade ungefär 100 poliser. Blev det bättre? Det finns ett stort mörkertal av händelser som inte finns med i statistiken. När jag anländer till polishuset en solig oktoberdag har krutröken tillfälligt lagt sig och inga skottsalvor ekar i staden. Polisområdeschef Erik Nord tar emot mig på sitt tjänsterum högst upp i polisborgen.

Vägen UT har tidigare publicerat fyra delar av artikelserien ”Det våldsamma Göteborg”. Nu kommer en sammanfattning av det förödande gängkriget. Vad händer nu? Hur arbetar polisen för att komma tillrätta med problematiken? Vi har för denna sammanfattning pratat med flera personer som på ett eller annat sätt har en relation till våldet som drabbat Göteborg. Tidigare nämnda Erik Nord, polisområdeschef. Osman Can, ägare till restaurangen Vår krog och bar på Vårväderstorget i stadsdelen Biskopsgården. Karwan Faraj, ungdomscoach, frilansjournalist och författare. Doris, spaningschef (Doris heter egentligen heter något annat) och Jonas Ransgård, moderat oppositionsråd i Göteborgs stad.

Femton år av gängkrig och våldet blir bara råare
Polisens uppfattning är att gängkrigen tog sin början vid Näsets badplats sommaren 2001. I dag femton år senare är gängkrigen i Göteborg fortfarande lika aktuella och våldet har blivit allt mer hänsynslöst. De första skottsalvorna avlossades på en strandremsa i de västra delarna av staden. Oskyldiga människor som semestrade på stranden hamnade mitt i gänguppgörelsen. Vid det tillfället var måltavlan en kille från Original Gangsters, hemmahörande i nordost.

Det finns gäng som är värre än Hells Angels
När media rapporterade om skjutningen var nog de flesta överens om att någon i de mer etablerade gängen som Hells Angels och Bandidos var inblandade. Helt plötsligt stod det klart – det finns en våldsam undre värld vid sidan om de etablerade organisationerna. Gärningsmännen den här gången var enligt uppgifter underhuggare till Naser Dzeljilji vars gäng senare skulle kallas för Naserligan. Gänget kunde liknas vid ett familjeföretag då Dzeljiljis söner var en del i gängets brottslighet.

Kampen om marknadsandelarna i Göteborg
Det växte fram ett hat mellan Original Gangsters och Naserligan. Bilar detonerades. Det sköts till höger och vänster – rena vilda västern. Det blev inte mindre komplicerat av att den ökände Mehdi Seyyed startade ytterligare ett gäng, en underavdelning till Bandidos. X-team i Sisjön.

Knarket är den gemensamma nämnaren till gängkonflikterna
I kölvattnet av knarkaffärerna kom även vapenförsäljning, utpressning och stölder. Vi är nu framme vid år 2004. Polisområdeschef Erik Nord berättar om utvecklingen.

– Vid den tidpunkten visste fortfarande de inblandade sin tillhörighet med västar, tatueringar och andra gängmärken. Det var ordning och reda. Man hade koll på varandra. Sedan hände något. Seyyed dömdes till ett långt fängelsestraff och Dzeljilji blir svårt misshandlad i ett garage i Majorna 2006, säger Nord.

Gängstrukturerna ändras
Någon gång runt år 2008 började gängstrukturerna att ändras. De traditionella formerna av gäng blev något helt annorlunda. Nu börjar stadsdelsgängen bildas. De vill snabbt visa att de är att räkna med.

– Det var en restaurang på Järntorget, som Bandidos ansågs ha inflytande över, vars dörrvakt som blev beskjuten. Några yngre förortskillar hade blivit nekade att komma in och ansågs sig kränkta av vakten. De sköt honom. Bandidos bötfällde killarna. I stället för att betala boten beväpnade sig killarna upp till tänderna och väntade på att fienden skulle komma. Bandidos skickade sin undergrupp X-team att driva in pengarna. Det misslyckades totalt, ingen dödades men många blev svårt skadade, säger Nord och fortsätter:

– Gängsymboler och västar är nu ett minne blott i förorten. Gårdstensalliansen påminner mer om en gerillaarmé än ett gäng. Gruppen bestod av av yngre män företrädelsevis Angered och Bergssjön. Gårdstensalliansen blev startskottet för dagens konstellationer och snabbt bildades andra liknade grupper. De växte sig starka i Biskopsgården, Backa, Bergsjön, Angered, Hammarkullen och Frölunda.

”Kriminella gäng är en postmodern variant av klaner”
– För att kunna bemöta den nya tidens gängstukturer måste man förstå sig på medlemmarna och hur de tänker. Företrädelsevis kommer personer som ansluter sig till gängen från stater med en svag och opålitlig stadsbildning. På sådana platser hittar människor andra system att finna trygghet än att förlita sig på staten. Man ansluter sig till grupper som ofta, men inte alltid, bygger på släktskap eller blodsband för att söka trygghet, skydd och identitet. Vi låser ofta fast oss vid tesen att det handlar om sociala eller ekonomiska svårigheter till att dessa personer hamnar i gängen och begår brott. Så kan det givetvis också vara, men det är inte hela sanningen. Vi måste i allt större grad väga in klankulturen för att få en mer komplex bild. Den territoriella tillhörigheten är också viktig, säger Nord. Erik Nord tror det är av största vikt att polisen finns närvarande i områdena där klansamhällena har sin bas.

– Genom konsekvent och förutsägbart arbete i dessa områden kan vi påverka förtroendet för polisen och samhället.

Dödsskjutningarna på restaurangen
Osman Can är ägare till Vår Krog och bar. Man märker att han känner olusten komma krypande när vi pratar om att hovrättsförhandlingarna påbörjats angående massakern som skedde på hans egen krog den 18 mars 2015. Han orkar inte tänka på allt som skedde den där ödestigna kvällen. Can jobbade inte den kvällen. Det gjorde däremot hans son som bara var några centimeter från att bli träffad av kulorna. Vår krog och bar på Vårväderstorget i Göteborg förvandlades till en krigszon när flera personer med automatvapen sköt besinningslöst inne i lokalerna. Två personer mördades och ytterligare åtta skadades vid dådet.

”Tänk om jag varit där”
– Jag var inte där när det hände. Men min son var där. Han har haft det jättesvårt för att vara här på krogen efter det som hände. Jag tänker bara: ”Herregud, tänk om jag varit där”, säger Can.

Vi går ett varv i restaurangen och han visar mig vid vilket bord den ena mördade killen suttit. Han visar också vad hans son befann sig. Bara några centimeter ifrån sonens plats fanns ett kulhål.

– Jag har kämpat hårt för att renovera stället. Personalen är fortfarande skakad över händelsen. Nu har det blivit lugnare både i och utanför krogen. Polisen patrullerar hela tiden utanför krogen och gästerna börjar så smått koma tillbaka. Tidigare stod ungdomarna utanför krogen och förde liv. Så är det inte längre, säger Can.

Efter massakern på Vårväderstorget kom en kraftfull motreaktion vilket innebar stor förödelse av värsta sort. En handgranat kastades in i en lägenhet och ett oskyldigt barn fick sätta livet till. Enligt polisen var det en hämndaktion för skottlossningen på restaurangen. En känd gängledare och hans barn blev senare mördade i en bilsprängning.

Ett långsiktigt förebyggande arbete
Karwan Faraj är ungdomsledare och författare med över tio års erfarenhet av arbete mot utanförskap och med ungdomar i förorten. Att Faraj är en lokalt känd person är inte så konstigt. Han är en prisbelönad ungdomsledare, musiker, författare, manusförfattare, frilansjournalist och föreläsare. Allt detta genomsyras av en enorm vilja att förbättra sitt samhälle, att minska klyftor och segregation.

Som fjortonåring kom Faraj till Sverige, till en förort utanför Göteborg. Året var 1996. Familjen var politiska flyktingar som flytt Saddam Husseins våldsamma framryckningar i den irakiska delen av Kurdistan. Han flydde med sin mor och sina sju syskon, via fem månader i Turkiet, till Sverige. De kom fram en kall vinterdag. Hans far hade flytt till Sverige två år tidigare via smuggelvägar och nu äntligen fått uppehållstillstånd. Familjen kunde återförenas.

– Repressiva insatser kan aldrig ersätta det förebyggande arbetet. Vi måste skapa förutsättningar för ungdomar som är på väg att välja fel väg i livet. Stadsdelarna är separerade. Segregationen ökar och ungdomarna bygger upp sitt eget system. Kriminaliteten har vuxit på ett nytt sätt de sista åren. Tidigare hade vi mer traditionella gäng med symboler och så. Nu är det mer lösa grupperingar. Det är ett nytt koncept för hur man kan vara kriminell. Det är svårt att kartlägga grupperna. Det kan vara en snubbe du följt i en grupp, efter några år träffar du han och han är i en ny konstellation. Man är mer fri jämfört med de äldre traditionella gängen. Det måste finnas lämpliga personer som är ute i de drabbade områdena. Personer som hänger där och kan motivera och entusiasmera ungdomar till ett bättre liv, säger Faraj.

En gräddfil för vissa ledargestalter.
Han menar att för många av killarna är det redan kört. Det har gått för långt och chanserna att återanpassa sig är minimala. Men det finns de som har alla möjligheter att komma tillbaka till ett bra liv. Men de måste få chansen enligt Faraj.

– Det ska inte daltas med busarna, men i bland skulle vi tjäna på att ha en gräddfil för vissa personer. Det kan vara ledargestalter, om de försvinner bort till något bättre kanske fler skulle följa efter. Men den den populistiska sidan av politiken tillåter inte sådant, säger Faraj.

Nya tider kräver nya lösningar
Karwan Farajs analys stämmer överens med den bild som polisen målar upp. Även våldskapitalet hos dessa grupperingar har blivit mer omfattande. Knarket spelar en central roll i sammanhanget. Gängen slåss för att behålla sina revir. Ingen utomstående tillåts komma in och sälja narkotika på någon annans revir.

– Så många människor har fått sina liv förstörda. Samhället får inte tolerera sånt här. Polisen stora satsning Trygg i Göteborg var ett bra initiativ, med vad blev resultatet, blev staden tryggare?

Farajs frågeställning ovan är högst relevant. Rent statistiskt sjunker brottsligheten i Göteborg. Verkligheten visar något annat. Hur går det ihop? Enligt statistiken har skjutningarna i staden gått ned sedan 2013 fram till i dag.

Trygg i Göteborg var en satsning, en så kallad särskild händelse, som polisen i Göteborg inrättade under 2013 för att få bukt med gängen, kriminaliteten och skjutningarna i staden. Polisens statistik visar 56 skjutningar och åtta döda år 2013. Nu tre år senare är siffran nere i 28 skjutningar, två sprängningar och tre stycken döda per den 1 oktober 2016. Enligt polisen beror nedgången i antal skjutningar främst på att många inblandade är häktade eller avtjänar straff. Några ledargestalter har även skjutits ihjäl. Splittringar inom gängen har skett. Ett flertal personer ska ha lämnat Göteborg. Under perioden beslagtogs mycket knark och vapen, vilket har haft betydelse. Otryggheten får dock många Göteborgare leva vidare med än så länge.

Jonas Ransgård (M) är oppositionsråd i Göteborgs stad. Han är försiktigt positiv till projektet Trygg i Göteborg. Han menar att tanken var god men att det hade behövts skjutas till ännu mera pengar.

– Om man jämför inom EU så ligger Sverige tredje från botten i antal poliser per invånare. Skulle man komma upp till snittet skulle vi behöva öka från 20 000 till 30 000 poliser för att komma till genomsnittet per invånare i EU. För att kraftsamla och få ihop tillräckligt med poliser för projektet blir det luckor på annat håll. Att gängen har försvagats ser aldrig allmänheten. Det överskuggas oftast av nya skjutningar. Det är viktigt att vi har resurser för de repressiva åtgärderna annars blir det andra inte mycket värt, säger Ransgård.

Gängens etablering i de olika stadsdelarna

Biskopsgården
Biskopsgården är den stadsdelen som sannolikt har drabbats av mest våld. Det var här massakern på Vår krog och bar vid Vårväderstorget skedde 18 mars 2015. En händelse som renderade i hårda straff, varav två livstidsdomar. Ett flertal hämndaktioner har följt massakern.

Stadsdelen och gängterritorierna är uppdelat i norra och södra. Tolv människor har mördats i gängkonflikter. Bland dem både oskyldiga som varit på fel plats vid fel tillfälle – och två småbarn.

Det var när en 17-årig pojke och en 28-årig man sköts till i Norra Biskopsgården i september 2013 som polisen inrättade sin satsning Trygg i Göteborg, som en satsning mot det ökande våldet i staden.

Bergsjön och Kortedala
Fem människor har blivit mördade i gängrelaterade konflikter. Från att ha haft ett härskande gäng splittrades gänget upp i en äldre och en yngre fraktion 2013. Våldet ökade tills ett flertal betydande medlemmar fick fängelse för olika våldförseelser, bland annat grov misshandel och mordförsök.

Det temporära lugnet detta innebar fick ett abrupt slut när en ung man sköts ihjäl i maj 2015.

Backa
En tidig gruppering vägrade låta sig styras av Bandidos. De skapade ett oberoende gäng som sargats av interna strider och mord. Grupperingen har nära kopplingar till Norra Biskopsgården. Även här ville de yngre ta över från de äldre ledargestalterna, två bröder och en annan man. Alla tre sköts till döds mellan 2014 och 2015.
Gårdsten och Angered
Idag är Gårdsten uppdelat i A-falangen och S-falangen, som befinner sig i en dödlig konflikt som kostat flera liv.
En av de tidigaste grupperingarna i området var Angered Tigers, en grupp som bildades runt millennieskiftet och hade kontakter med Naserligan. Många gick över och bildade senare Gårdstensalliansen, som polisen ser som startskottet för dagens konstellationer. Gårdstensalliansen hamnade snabbt i konflikt med Bandidos X-team. Något som gjorde att X-team lämnade området.

Frölunda och Tynnered
Tre män har mördats i området. Den senaste en 33-åring, med förflutet i Original Gangsters, som sköts ihjäl i september 2016 med ett 20-tal skott i sin bil vid Frölunda torg. Enligt källor till Aftonbladet beskrivs 33-åringen som ”den största gängledaren i Göteborg”. Polisen säger till Göteborgsposten att mannen både omgav sig med ett eget gäng och hade kontakter med Vårvädersligan. Våldsamma konflikter mellan olika grupperingar pågår även i Tynnered.

Det var här, på Näsets badplats, polisen ser som starten av gängkrigen när en blodig uppgörelse mellan Original Gangsters och Naserligan ägde rum 2001.

Hammarkullen och Hjällbo
Här styrs brottsligheten enligt polisen främst av en släkt, där både kriminella och lagliga affärer är en del av levebrödet. Styret störs till viss del av ett mindre gäng från Hammarkullen som är sammansvetsat av etnisk tillhörighet.

Slutsats
Vår artikelserie har gett en god inblick i hur många betydande och insatta personer ser på problematiken. Vi läser statistiken. Vi skriver statistiken. Det gör oss oroliga. Hur mår egentligen Göteborg? Gängkrigen, hatet och blodspillan ser inte ut att få ett slut. Problemen är enorma. Det behövs stora förändringar. Grundbulten har ännu inte hittats.

Läs även våra andra artiklar om det våldsamma Göteborg: