Kloaksajter ska inte vara grundlagsskyddade
KRÖNIKA:
I dag höll Justitieminister Morgan Johansson och mediegrundlagskommitténs ordförande Justitierådet Anders Eka presskonferens i samband med att kommitténs betänkande lämnades över till regeringen. Sajter som hänger ut dömda människor föreslås inte längre vara skyddade av grundlagen.
Det var en ingen liten lunta som presenterades under dagens presskonferens på Rosenbad. Kommittén föreslår omfattande förändringar av språket och strukturen i Tryckfrihetsordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen för att grundlagarna ska bli så lätta att förstå och tillämpa som möjligt. Bland annat föreslår kommittén att reglerna om utgivarens ansvar ändras så att huvudregeln blir att utgivaren inte ansvarar för material som har funnits på till exempel en dagstidnings webbplats mer än ett år.
Det förslag som välkommans inom organisationer som exempelvis KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) och andra liknande aktörer, är att webbsajter som Lexebase och liknade kloaksajter inte längre kommer var grundlagsskyddade. I de förslag som lämnades över till justitieministern, föreslås att söktjänster på nätet som innehåller känsliga personuppgifter om hälsa, lagöverträdelse eller sexuell läggning inte ska omfattas av lagen.
Det är ett sannerligen bra förslag som kommer att underlätta för personer i en utsatt ställning. Varför då? En del i återanpassningen till samhället för personer som levt i kriminalitet och missbruk – är att kunna få ett jobb. Sajter som Lexbase har en förmåga att sprida ännu mer misstänksamhet och rädsla. Det finns tillräckligt med fördomar i vårt samhälle, om människor som levt i kriminalitet och missbruk. Alla tjänar på att människor som levt på livets bakgård får en andra chans. Segration och utanförskap kostar samhället mer pengar än om människor kommer på fötter och kan börja försörja sig själva – och bli en del av samhället.
Det finns ett problem som återstår. I dag har arbetsgivarna satt i system att den arbetssökande själv ska inkomma med utdrag från belastningsregistret. Detta oavsett vilken tjänst man söker. Självfallet finns det tjänster av känslig natur, exempelvis om du arbetar med barn eller säkerhetsinformation. Inom KRIS brottas man med detta problem dagligen. Personer som vill börja jobba, är motiverade och många gånger har en utbildning i botten – får inget jobb. Deras bakgrund sätter käppar i hjulet.
Förslaget från kommittén är ett steg i rätt riktning. Nu återstår att se vad regeringen gör med förslaget.
