Nils Öberg – om framtidens kriminalvård – KRIS

Intervju Almedalen

Nils Öberg har varit generaldirektör för kriminalvården sedan år 2012. Innan dess arbetade han på justitiedepartementet med regeringens styrning av kriminalvården. Han är en optimist och drar sig inte för att säga vad han tycker i olika sammanhang. Han menar att kriminalvårdens främsta mål är att anpassa verksamheten så den möter klienternas främsta behov. När våra politiker föreslår straffskärpningar och hårdare tag, kliver Nils in i debatten och sätter
ner foten.

–När den kriminalpolitiska debatten tar fart handlar det nästan alltid om att skärpa redan långa straff, vilket verkar vara ett populärt och attraktivt tema. Det finns säkert behov av straffskärpning på flera områden, men det är inte hela sanningen och vi kan inte bara fokusera på det. Att personer oftast döms till väldigt långa fängelsestraff i Sverige stämmer inte. Nästan 80 procent av de som sitter i fängelse, sitter på tider som understiger 12 månader och 70 procent under sex månader. En frivårdspåföljd är oftast mer effektiv än fängelse
Flertalet av internerna sitter på kortare fängelsestraff med missbruk och psykisk ohälsa i bagaget. För den målgruppen blir det oftast bäst resultat med frivårdsinsatser än att stoppa in någon i fängelse i ett par månader.

–Vi måste bli bättre på att marknadsföra vårt frivårdsprogram för våra domstolar. Vi måste få upp frivårdens status och visa att den är bra och effektiv så allmänheten också tycker den är meningsfull. Då tror jag att domstolarna kommer få upp ögonen och svänga lite åt det hållet.

Det finns inga motsättningar juridiskt i Nils resonemang
Enligt den lagsstiftning som råder är huvudregeln att en domstol ska döma till en frivårdspåföljd om straffvärdet på gärningen är mindre en 12 månader. Är straffvärdet högre skall fängelse utdömas. Men enligt Nils fungerar det inte så i verkligheten. I dag dömer många domstolar ut fängelsestraff trots att straffvärdet talar för en frivårdspåföljd. Vad beror det på?

–Vi måste höja statusen för vårt frivårdsprogram. Vi måste visa att innehållet i frivårdspåföljderna är enhetliga och fungerar var än i landet det handlar om. De måste vara trovärdiga och på så sätt fyllas med meningsfullt innehåll. Vilket vi jobbar hårt med, säger Nils. En frivårdspåföljd kan uppfattas som nog så ingripande För många kriminella missbrukare är en frivårdspåföljd betydligt jobbigare än ett kortare fängelsestraff.

–Under frivårdstiden måste personen i fråga vara nykter och drogfri och underkasta sig den vårdplan som frivården beslutat om. Det kan vara betydligt jobbigare än att sitta inne på anstalten. En frivårdspåföljd kan dessutom pågå längre tid en vad motsvarande fängelsestraff skulle
ha inneburit. Den allmänna uppfattningen är att fängelsestraffet är det mest ingripande.

–Det folk i allmänhet tycker är stenhårt kanske inte våra klienter tycker är särskilt hårt med den erfarenhet och bakgrund som dom har. Likväl kan det vara åt andra hållet. Det vanligt folk uppfattar som hårt tycker våra klienter är mesigt. Logiken i ett fängelse är inte den samma som ute i den normala världen. Vi utbildar domstolsväsendet hur våra frivårdsinsatser fungerar och hur vi tänker

–Vi berättar för domstolarna om hur hela vårt utvecklingspaket ser ut på frivårdssidan. Vi har satt ihop en utbildningsmodul som vi kan erbjuda Sveriges domstolar. Jag fick förfrågan från en större domstol om hur vårt program fungerar, det känns positivt att de vill lära sig mera. Lagföringsprocessen är inte till för att folk ska bli sjuka på kuppen

På frågan vad Nils tycker om de långa häktningstider som Sverige fått kritik för av FN:s tortyrkonvention, säger han.
–Det är inget bra, vi driver frågan tillsammans med åklagarmyndigheten om förbättringar. Vi har ett ansvar för människor, vars skuldfråga skall avgöras. Vi måste komma ihåg att det är icke dömda människor vi pratar om. Lagföringsprocessen är inte till för att folk ska bli sjuka på kuppen. Regeringen har tagit initiativ till en översyn av regelverket.

Regeringen har tillsatt Inger Söderholm som är lagman i Attunda tingsrätt för att göra en översyn av regelverket, för att minska långvarig isolering. Vägen UT kan avslöja att några av förslagen handlar om att sätta tidsgränser för hur länge någon får vara häktad. Hon kommer även att föreslå att de yngsta inte ska vara i kriminalvården regi utan överlämnas till Statens Intuitionsstyrelse (SIS) Vi jobbar hårt med att öka kvalitén i kriminalvården

–Jämför man kriminalvården i Sverige med många andra länder inser man snart att vi kommit långt i det här landet, säger Nils. Det betyder inte att vi är nöjda. Vi måste hela tiden jobba för att förbättra oss. Om vi blir ännu bättre på att anpassa innehållet i verksamheten så behöver vi också bli bättre på att få ut effekt av de vi gör – genom att andra blir bättre som ligger utanför vårt ansvarsområde. Förutsättningarna för det ser olika ut, vi är en stor myndighet med verksamheter över hela landet därför är det viktigt att hitta bra samarbetsformer. Och då tänker jag främst på samarbetspartner utanför de offentliga intuitionerna som frivillighetsorganisationer, men också näringslivet har mycket att bidra med. Det finns otroligt mycket bra och engagerade företagare ute i landet som beredda att göra en insats. En viktig uppgift för kriminalvården är att bryta ner rädslan hos människor – för personer som begår brott”

–Det finns otroligt mycket fördomar ute i samhället att människor som begår brott enbart är farliga människor. Den allmänna uppfattningen är att det farligt att jobba inom kriminalvården, det är farligt att jobba tillsamman ned dessa personer. Och så är inte fallet. Det finns givetvis en och annan som är det men de representerar inte hela kollektivet. Den rädsla som finns är många gånger helt ogrundad. Kriminalvården har människor i sin försorg som vill jobba – men som inte får en chans.

–En av våra uppgifter är att rusta människor så gott det går genom behandling eller fortbildning. Det är viktigt att vi kan hitta samarbetspartner som kan erbjuda våra klinter praktikplatser. Vi har arbetskraft som sällan får en chans men som är väldigt duktiga, säger Nils.

Nils Öberg tänker utanför ”boxen”
Det är uppenbart att kriminalvårdens generaldirektör anser att kriminalvård är mer än att bara låsa in människor. Han vill skapa en bred verksamhet där människor som hamnat snett får en möjlighet att komma tillbaka i samhället. Att jobba förebyggande för att rusta människor till ett liv utanför murarna. Att ta bort rädslor och fördomar som ofta sätter käppar i hjulet för människor som vill komma tillbaka i livet. Nils resonemang är inspirerande, men inte unikt. Det är så kriminalvård ska fungera.
Foto: Joakim Berndes