MORGAN JOHANSON (S): ”Vi har en bredare kriminalpolitik än Alliansen”
INTERVJU
De ideologiska skiljelinjerna mellan de politiska partierna har suddats ut och det är svårt att se några tydliga motsättningar. Vägen UT har träffat Justitieminister Morgan Johansson (S) och Beatrice Ask (M) som var Justitieminister i den förra Alliansregeringen – för att reda ut skillnaderna mellan partierna.
Enligt Morgan Johansson finns det tydliga ideologiska skillnader.
–Den gamla Alliansregering satsade enbart på fler poliser och straffskärpningar. Vi har en bredare politisk dagordning. Vi tycker det är viktigt att se till helheten och prioritera det förebyggande arbetet. Vi måste ha en politik som håller samman hela samhället och inte skapar stora klyftor. Till skillnad från Alliansen vill vi verka för bättre utslussningsmöjligheter och rehabilitering för de som ska friges från längre fängelsestraff.
Kan du ge något exempel på hur ni prioriterar det förebyggande arbetet?
–Vi har föreslagit pengar till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i syfte att ta ledningen när det gäller det lokala brottsförebyggande arbetet. Det finns fler aktörer än bara kommunen och polisen, såsom näringslivet och ideella organisationer. Det är viktigt att få med dessa för att nå ett bredare samarbete. Vi håller på med en nationell handlingsplan för brottsförebyggande arbete. Det gäller att satsar på förebyggande arbete utanför rättsväsendet, 90 dagars garantin är en sådan insats. Ingen ungdom ska behöva gå arbetslös mer än tre månader.
Hur ser du på framtidens kriminalvård? Enligt kriminalvårdens generaldirektör utnyttjas inte frivårdalternativen i den utsträckning som det bjuds möjlighet till.
–Frivården har en viktig roll för att förebygga återfall i brott vilket är prioriterat för regeringen och vi kommer att ta initiativ för att förbättra människors möjlighet att lämna sina kriminella liv bakom sig. Vi har redan gett kriminalvården i uppdrag att förbättra utslussningen från fängelsestraff. Kriminalvården har fått ett extra anslag på 25 miljoner under tre år för det ändamålet. Pengarna ska bland annat användas för att stärka samverkan med organisationer utanför kriminalvården. Utslussningen från fängelsestraffet är ett av våra högprioriterade områden. Det måste finnas något utanför anstalten som är tryggt och meningsfullt när någon friges.
Hur ser du på livstidsstraffet?
–Jag tycker att det regelverk vi har i dag är bra. Det finns möjligheter att få straffet tidsbestämt och det avgörs av domstol. Om man sköter sig i fängelset finns det möjligheter att komma ut tidigare. Det är viktigt att det görs individuella bedömningar från fall till fall
Fallet Leif Axmyr och dennes rekordlånga livstidsstraff har väckt stor uppmärksamhet. Vad anser du om att Leifs utslussning från anstalten uteblev helt och hållet.
–Jag uttalar mig inte i enskilda fall. Jag litar på den bedömning myndigheterna gjort i Axmyrs fall.
Sverige har fått massiv kritik från FN,s tortyrkonvention angående allt för långa häktningstider. Hur ser du på kritiken?
-Det måste vi göra någonting åt. Vi måste ändra regelverket, vi kan inte valsa runt i den här problematiken år efter år. Vi har fått kritik i över 15 år.
Varför har ni inte gjort något tidigare om kritiken funnits så länge?
–Den borgliga regeringen var inte speciellt intresserade att göra något. Vi har tillsatt en översyn som ska se över regelverket. Det är främst restriktionerna i häktningsförfarandet som kritiken riktar sig emot. Det är en svår balansgång. Det är viktigt att inte brottsutredningarna blir lidande om man ändrar regelverket.
Ska nämndemanna-systemet avskaffas?
Nej. Det finns tre starka argument för nämndemannasystem. För det första, att det finns en grupp som inte är skolade jurister. För det andra, nämndemännen fungerar som ambassadörer för domstolarna. Att kunna förklara hur det fungerar i domstolen på ett icke juridiskt språkbruk. Många människor lever i villfarelsen att vår processordning är som i USA. Där har nämndemännen en viktig roll. Och för det tredje, att domsluten motiveras på ett lättbegripligt sätt. Eftersom nämndemännen inte är juridiskt skolade måste den lagfarne domaren motivera för nämndemännen, hur och varför man kommer fram till ett visst domslut. Däremot anser vi att utbildningen för nämndemän måste bli bättre. Vilka regler som gäller och vad de inte får prata om utanför domstolen. Jag syftar främst på jävsproblematiken. En obligatorisk utbildning för nämndemän kommer att starta från den 1 januari nästa år
Vad anser du om särskilda narkotikadomstolar. Är det något för Sverige?
–Nej. Jag tycker det räcker med de allmänna domstolar vi redan har.
