Lagförslaget urholkar rättssäkerheten – Morgan Johansson
KRÖNIKA:
Finns det någon som kan få stopp på Morgan Johansson? Förslagen om straffskärpning haglar i en storm av ogenomtänkta beslut. Det senaste är att kriminalisera gängledare som underlåter att ingripa när deras undersåtar begår brott.
I sin iver att komma åt den grova kriminaliteten förslår nu regeringen att det ska bli straffbart för gängledare att inte ingripa mot brott som begås av medlemmar i den egna organisationen. Förslaget handlar dessvärre inte bara om underlåtenhet att förhindra ett brott, utan att bli straffad för något som ledaren överhuvudtaget kanske inte känner till. I den här typen av organisationer springer inte alla till ledaren och frågar om lov när denne skall göra något. Enligt förslaget från regeringen kan en ledare för en organisation dömas till ansvar utan att han haft något som helst uppsåt till det som någon annan gör. Det handlar inte bara om att ledaren underlåtit att förhindra brottet – utan han döms för något han överhuvudtaget inte kände till bara för att han har den ställningen i gruppen som ledare.
Man behöver inte vara någon tänkare av stort slag för att förstå att detta är vansinnigt och högst rättsosäkerhet. I svensk rätt finns det ingen skyldighet att ingripa mot ananas brottslighet, med vissa undantag vad beträffar vårdnadshavare till barn eller om någon har en sådan ställning i sitt arbete eller något annat liknande, kan det vara befogat att ingripa. Men det finns även undantag där också. Om anmälandet skulle innebära fara för den underlåtande eller hans närmaste – leder underlåtenheten inte till ansvar.
Som ni säker förstår kräver dessa förslag mer att önska vad beträffar rättssäkerhet och för att inte prata om bevissvårigheterna det innebär. Det som genomsyrar lagstiftningsarbetet måste alltid vara att sätta rättssäkerheten i första rummet något som vi i Sverige historiskt sätt har varit bra på – fram till nu.
Denna hets att till varje pris försöka lagstifta bort sociala problem utan någon som helst eftertanke måste få ett stopp. Lagstiftaren det vill säga riksdagen måste uppmärksamma att vi håller på att ändra den ideologiska inställningen till varför vi har den lagstiftningen vi har. Det vore på sin plats om denna hysteri ska fortsätta – att föra en debatt om den ideologiska inramningen till denna helomvändning.
Regeringen borde fundera över hur vi genom förebyggande arbete kan komma åt kriminella grupperingar, strypa rekryteringar ta hand om avhoppare som vill lämna gruppen. Vi ska ingalunda se mellan fingrarna på personer som begår brott – men att försöka komma åt kriminaliteten genom att urholka rättssäkerheten är ingen bra ide