Lagrådet sågar ny narkotikalagstiftning
KRÖNIKA:
När landets skickligaste jurister fattar beslut blir politikerna tveksamma. Högsta domstolen (HD) sågar missförhållandena med narkotikalagstiftningen och gjorde någonting genom att ändra praxis. Nu vill regeringen återigen skärpa lagstiftningen.
I en remiss som regeringen skickade till lagrådet, en myndighet som har till uppgift att granska lagförslag innan de läggs fram för riksdagen. Lagrådet består av justitieråd och före detta sådana. Regeringen vill att straffskalorna skall delas upp genom att två nya brottsrubriceringar införs – ”synnerligen grovt narkotika brott och ”synnerligen grov narkotikasmuggling” Straffet för grovt narkotika brott och grov narkotika smuggling ska vara fängelse lägst två år och högst sju år. För synnerligen grovt narkotika brott och synnerligen grov narkotikasmuggling ska straffet vara fängelse i lägst sex år och högst tio år. Syftet med förslagen enligt regeringen beskrivs inte vara någon generell påverkan av straffen utan en skärpning för hantering av stora mängder narkotika.
Att regeringen vill komma åt de grova narkotikabrotten är i sig inget konstig, men det man föreslår är ett sätt att komma runt den nya praxis som HD utvecklat. Narkotikadomarna har fram till för några år sedan varit oproportionerliga i förhållandena till omständigheterna – man tog inte hänsyn till om det var fråga om eget bruk eller om man sålde till skolbarn eller ingick i någon organiserad kartell. Domstolen gick slaviskt efter olika tabeller där mängden narkotika oavsett omständigheter fick avgöra straffets storlek. HD menar att straffen ofta slog i taket utan hänsyn till kringliggande orsaker.
Under åren 2011 – 2013 har HD genom flera uppmärksammande avgöranden dock ändrat praxis för straffen i narkotikamål. Man vill göra skillnad på om brottet begås av någon som själv är missbrukare och i första hand drivs av ett eget beroende eller om det handlar om kartellverksamhet eller liknande enbart i ekonomiskt syfte, HD vill att omständigheterna ska ha en större betydelse vid fråga om påföljdsbestämmelser (Straffets storlek) En sådan förändring skapar givetvis oro för regeringen som inte vill ge avkall på vår stränga narkotikalagstiftning och kommer således med panikåtgärder för att bevara vår syn på narkotikabrott – helt i onödan. Ställningstagandet vad beträffar synen på narkotikabrott har inte förändrats i och med HD,s praxis utan bara bara anpassats till omständigheterna i varje enskilt fall. Regeringen menar att straffen har sänkts genom den nya praxisen. Lagrådet i sin tur menar ”Det kan sättas i fråga om det är lämplig ordning att så kort tid efter en genomgripande omläggning av praxis genomföra de förslagna lagändringarna. Det gäller särskilt om det inte framstår som klart hur domstolens uttalanden faktiskt har tillämpats i tingsrätter och hovrätter i just de fall som avser mycket stora mängder narkotika”
Fortsättning följer – nu ställs regeringen inför om förslaget skall återremitteras och ändras innan det presenteras för riksdagen eller slopas.
