Porträttet: Craig Nakken
En vacker höst dag beger jag mig ut till Tollare folkhögskola i Stockholm för att träffa en mycket eftertraktad man inom missbruksvården. Han besöker Sverige en gång om året ungefär och då är han uppbokad från morgon till kväll. Men KRIS ligger honom väldigt varmt om hjärtat så lite bilder och intervju med Craig Nakken från USA var inga problem att lösa.
För många av våra läsare och är du en välkänd person, men för de andra läsarna vem är Craig Nakken?
Jag är socialarbetare som har arbetat inom missbruksvård i cirka fyrtiofem år. Jag växte upp i en familj med missbruksproblem och jag är själv en tillfrisknande missbrukare med fyrtiotvå års tillfrisknande. Jag är mycket nyfiken på varför och hur människor tillfrisknar. Jag är dessutom en mycket välsignad och tacksam man.
Vad är din bakgrund, skola eller andra kurser som du använder i dagens arbete?
Jag tog examen från University of Minnesota med en magisterexamen i socialt arbete. En stor del av mitt lärande har kommit från att arbeta med några av de bästa familjeterapeuter i vår stad, Merle Fossum, Rene Schwartz, Marilyn Mason och många andra. Jag anser också att mycket av min kunskap har kommit från att leva i tillfrisknandet under de senaste fyrtiofem åren.
När och hur kom du i kontakt med 12-stegs programmet?
Jag hade gått igenom en terapeutisk gemenskap och tog mig snabbt därifrån. Jag gick istället till öppenvården som hade program som var anslutna med behandling och det var här som jag introducerades till de tolv stegen, för vi var tvungna att delta i tolv steg möten. Jag kom på mig själv att jag respekterade de flesta av de personer som deltog och blev ”hypnotiserad”av deras berättelser om hopp. Det var här som jag lärde mig om andliga principer och deras förmåga att läka sår.
Du reser en hel del och du har varit i Sverige flera gånger i år. Vad är det som gör Sverige så speciellt för föreläsning?
Tre av mina fyra far- och morföräldrar var från Sverige, så jag har hört talas om Sverige hela mitt liv. När en man vid namn Calle Fejellman kom till mitt hus i Minneapolis, Minnesota och frågade mig om jag skulle vilja följa med till Sverige och hålla ett föredrag. Jag tackade självklart ja till den möjligheten. Efter den första resa 1991 där jag höll ett föredrag vid Stockholms Folkhus har varit kär i Sverige och dess folk. Jag har haft turen att få åka till Sverige minst en gång om året sedan dess, några år har det varit två eller tre gånger. Jag har undervisat och gjort workshops på ett behandlingshem som heter Granhult i staden Ramsberg. Samma by som min gammel mormor kom från på 1800-talet. En annan underbar anknytning jag har till Sverige är mina årliga besök med fika och umgänge med mina svenska släktingar. Jag har varit väldigt lyckligt lottad över att få följa Sveriges anpassning till de tolv stegen i Minnesota-modellen.
Är vi i Sverige långt före eller långt efter när det gäller att missbruksbehandlingen jämfört med USA, och kan du förklara skillnaderna i beroendevården mellan USA och Sverige som du ser det?
Denna fråga är lite svårare för mig att svara på eftersom när jag kommer och föreläser i Sverige är det många gånger människor som redan arbetar inom området och kommer från en tolv steg modell. Så jag kan bara tala om hur jag sett framstegen på detta område. När jag först kom till Sverige fanns det massor av frågor om de tolv stegen och det var lite motvilligt bemötande på grund av de resultat som de visar, men lite förståelse för hur de hjälpte människor att tillfriskna. Detta blev en del av min utmaning att sätta ihop mina tankar om varför och hur människor återhämtat sig, och vad det innebar att ha en denna sjukdom, och i synnerhet ta itu med frågor av till exempel andlighet. Det hjälpte mig att fokusera på hur olika andliga principer som respekt, värdighet, rättvisa, medkänsla, ärlighet, tacksamhet, och många andra beroendeframkallande sår och vad som behövde läras ut till dem på ett beteendevetenskapligt sätt.
När jag i början kom till Sverige skulle jag träffa människor som hade ett eller två år av nykterhet. Nu träffar jag regelbundet människor med tio, tjugo, tjugofem år nykterhet. Jag ser att behandlingsterapeuter i Sverige i dag kämpar med samma frågor som vi gjorde i USA tidigare. Till exempel avhållsamhet kontra skademinskning. Jag ser inte många skillnader mellan missbrukarvården i USA och Sverige, bara att vår är mycket mer utvecklad och mycket mer accepterad, även om jag ser att Sverige inte är långt efter. Jag tror att människor i Sverige gör ett utmärkt arbete i denna tuffa miljö. Den största utmaningen som Sverige kommer att ha som kommer att vara annorlunda, är att fler och fler flyktingar och invandrare förs in i det svenska samhället. Där måste ni vara mer öppna för att lära ut och anpassar dem till olika kulturella verkligheter. Vi var tvungen att göra samma sak i USA, till exempel White Bison rörelsen är en del av de tolv stegen och vi anpassade dem till den indianska kulturen. På detta sätt kan andra kulturer och deras medborgare välkomnas in i tolv stegs programmen och in i tillfrisknandet som jämbördiga medmänniskor.
Du är flitig med pennan också, hur många böcker har du skrivit och vad var det som fick dig att skriva din första bok som fokuserar på mäns problem i tillfrisknandet?
Jag har skrivit fem böcker och den första var om beroendeframkallande personlighet, den skrev jag 1988. Jag har också skrivit ett par pamfletter, bland annat en av dem på mäns frågor och tillfrisknande. Jag har gjorts tre videor, en inspelad av Hazelton och två i Sverige med Eilert från Esurrs. Den första boken kom ut som ett resultat av en föreläsning som jag satt ihop. En vän till mig sa att det var mycket bra och om jag inte publicerat den i bokform hade några andra förmodligen gjort det. Därför beslutat jag att testa publicera den och presenterade den för Hazelden som gick med på det. Jag haft turen att under årens lopp sålt över en halv miljon exemplar och blivit översatt till nio olika språk. Min fru arbetade för Hazelden och gör vissa skrivelser för dem som också hjälpte till att ge mig den tron att jag skulle kunna skriva, för i princip var jag inte bra i skolan och är så bra på att stava. Men med hennes hjälp med korrektur och redigering blev boken av till slut. “Jaget och missbrukaren” kom ut 1996 och är väldigt populär, vi kan varmt rekommendera den boken. Efter den första boken har jag skrivit en om hur familjer kan återhämta sig från missbruk och en annan om hur andliga värden kan vägleda oss som människor. Min fru och jag har tillsammans skrivit olika meditations böcker. Det blir inga fler böcker i min framtid med undantag för de som jag kommer att läsa. För jag tror att när du har inget mer att säga att det är en bra tid att vara tyst.
Slutligen är det något speciellt du vill säga till alla dem som i dag arbetar med sina drog- och missbruksproblem och till de som valt ny drogfri och hederlig väg i livet?
Jag har verkligen njutit av mina år i Sverige och mitt förhållande med KRIS, (du vet att jag är en hedersmedlem i KRIS) och hur vi ömsesidigt stöttat varandra genom åren. Jag respekterar vad KRIS gör för att hjälpa människor för att återfå värdighet och återgå till ett normalt liv fritt från missbruk och skam. För de som arbetar med sig själva för att bli av med sitt missbruk får i gengäld leva ett lyckligt och meningsfullt liv. Med du kan inte kan göra detta helt själv. Låt dem som gått före dig och bryr sig om dig hjälpa dig. Och låt dem lära dig om de färdigheter man behöver för att bli en värdefull människa.
Det är vad jag är mest tacksam för från mitt missbruk. Jag har lärt mig hur man blir en bra människa och det var i mitt tillfrisknandet och de som gått före mig som lärde mig att bli hel som människa och vara bekväm i den rollen.
Text & foto: Joakim Berndes
