Poffe 2.1
När jag tittar tillbaka på hur mitt liv har sett ut de senaste 4.5 åren, så är det inte utan att jag känner en enorm stolthet. När jag den där söndags morgonen den 1 augusti 2010 tog mitt första beslut att inte dricka alkohol eller ta några droger, uppgraderade jag mig själv till Poffe 2.0! Jag påbörjade min resa till en bättre, uppgraderad version av mig själv.
När jag i början av detta år tog mitt beslut att fimpa cigaretterna också, uppgraderade jag mig själv till Poffe 2.1! Men upp-graderingen innebär inte enbart att jag är rökfri. Nä, jag har även börjat träna på gym och dragit ner på socker. Planen var att lägga av med socker helt, men kom snabbt på att det inte var någon bra idé att lägga ner socker och cigaretter samtidigt.
Jag ändrade mitt beslut till att bara dra ner på mitt intag av socker ett tag framöver medan jag håller mig rökfri. Det viktigaste först, helt enkelt!
Att sluta röka har hittills varit mycket lättare än jag trodde det skulle bli. Jag har gjort en del halvhjärtade försök att sluta röka tidigare, men har aldrig lyckats vara rökfri i mer än några timmar. Nu har jag lyckats hålla mig helt rökfri i över 2 månader och har för avsikt att fortsätta med det.
Men det är inte allt i den senaste uppgraderingen som är lika kul. Jag har börjat beta av skulder hos kronofogden och det är allt annat än kul. Att det förflutna hunnit ifatt mig var egentligen bara väntat och jag har haft ”tur” som har klarat mig undan så pass länge som jag har. Men jag ser trots det ett ljus i slutet av tunneln. Även om tunneln är jävligt lång och jag har en tuff vandring framför mig, så ser jag ändå positivt på den närmsta framtiden. För jag vill verkligen bli skuldfri. För jag har varit i kronofogdens och inkassobolagens klor sen jag var 16 år! Alltså i nästan 20 år!
Jag har på grund av det aldrig kunnat teckna ett abonnemang i mitt eget namn. Jag har aldrig kunnat söka vilken lägenhet som helst eller ens kunnat drömma om att köpa mig ett hus. Men nu börjar jag ändå se ett svagt ljus framför mig. Det är fortfarande långt kvar innan jag nått dit, men jag kan se målet framför mig.
Det är inte så här sällan som jag ”uppgraderar” mig själv, utan försöker bättra mig lite varje dag. För den enda personen jag försöker vara bättre än, är personen jag var igår. Och med många små bättringar och små steg framåt, blir jag varje dag en lite bättre version av mig själv…
