You are here
Home > Debatt

Debatt: Skolan sviker barn med adhd och autism

Ni kanske ser ett argt omöjligt barn, jag ser en liten person som har ångest och som skriker med allt den är ”jag klarar inte det här! Ta mig härifrån!” Det skriver Jenny Egerborn som är mamma till barn med adhd och autism på Vägen UT debatt i dag

Jag står inte ut! Jag står inte ut en dag till. En dag till då jag måste ge mitt barn tabletter med amfetamin i för att hon ska klara en skoldag. Som hon ändå inte klarar av som andra barn. Jag står inte ut när jag ser andra barn som mår dåligt av att gå till skolan, barn som klamrar sig fast vid lyktstolpar för ångesten att gå in i skolan är så stor. Barn som sitter i korridoren för att de ”stör” de andra eleverna eller för att de inte klarar av att ha så många andra människor omkring sig. Jag står inte ut med att se barn som får utbrott och kastar saker omkring sig och slår vilt runt sig. Ni kanske ser ett argt omöjligt barn, jag ser en liten person som har ångest och som skriker med allt den är ”jag klarar inte det här! Ta mig härifrån!”Jag står inte ut en dag till med att se vuxna som håller fast barn för att de inte ska rymma iväg, för att de inte vill gå in i klassrummet, för att de ska lugna ner sig. Jag står inte ut. Mitt hjärta blöder och det blöder mer och mer för varje dag. För vem hjälper de här barnen?

”Det finns inga pengar eller resurser” är vad jag hör. Det här är barn med Adhd och högfungerande autism. De ska funka i vanliga skolan. Det har politiker bestämt. Små grupper kostar pengar, målet är att alla ska inkluderas. Det bestämde man i Spanien 1994, och vår regering håller fast vid det. Att alla ska inkluderas. Så länge ni politiker håller fast vid denna tanke så lider våra barn. Vi föräldrar gör allt vi kan för att få dem till skolan, vi medicinerar, vi går ner i arbetstid, vi kämpar som djur för att våra barn ska få en dräglig skolgång. I brist på utbildade elevassistenter får fritidspedagoger slita med att halva dagen vara assistenter och andra halvan fritidspedagoger.

Vad har de för utbildning inom npf och autism? Hur mycket kan lärarna om det här? Fem högskolepoäng där man ytligt berättar om vad diagnoserna innebär. Tror ni på allvar att det räcker? Och säg inte ”vi satsar på specialpedagoger”. En specialpedagog per skola (i bästa fall) räcker knappast då man räknar med att ca 2 barn/klass numera har diagnos. Jag står inte ut.

Och jag vet inte vad jag ska göra för att få folk som bestämmer att förstå hur illa det står till i skolorna. Det är inte för att skolorna är dåliga eller för att personalen inte försöker, det är för att det är ett totalt systemfel! De här barnen behöver anpassade skolor, anpassade, lugna miljöer som är mer som en hemmiljö än en skolmiljö. De behöver pedagoger som läser av den dagliga formen, som har tålamod och kunskap om hur barn med adhd och/eller autism fungerar. De har inte lika mycket tålamod, de tål inte höga ljud, de tål inte för starkt ljus, de kan inte ha långa instruktioner, de behöver röra sig mer, de behöver avskildhet och ingen stress. De klarar inte denvanliga skolan som alla andra barn. De är underbara och unika på sitt eget sätt och jag står inte ut en dag till med att se deras självförtroende köras i botten och att de varje dag får känna sig misslyckade. Jag står inte ut!

Det här måste få ett slut, små grupper anpassade för barn med npf och högfungerande autism måste till. Integreringstanken har gått för långt, barn far illa varje dag i skolan. Kan ni alla som läser det här snälla dela det så att det kanske, förhoppningsvis, når ansvariga politiker både kommunalt och på riksnivå. Tack

Foto: Privat
Foto: Privat

Jenny Egerborn. Mamma till barn med adhd och autism

Top