Ygeman: ”IS krigslycka har vänt många återvänder hem”

Anders Ygeman efter intervjun med Christer. Foto: Joakim Berndes

Anders Ygeman efter intervjun med Christer. Foto: Joakim Berndes

Almedalen:

Är Sverige kapabla ta hand om hemvändande IS terrorister? Har myndigheterna den beredskap som krävs? IS har lidit stora förluster i både Syrien och Irak och många vänder nu tillbaka i hela Europa.
–För de som kan misstänkas för terrorbrott är läget väldigt enkelt. De ska tas om hand av rättsväsendet och finns det bevis ska de dömas av domstol, säger Inrikesminister Anders Ygeman (S)

Ygeman tar upp en person redan fått ett livstidsstraff för terrorbrott, dömd i Svensk domstol. Han påpekar däremot det blir tuffare när det inte finns tillräckliga bevis för att fälla någon i domstol.

–Där måste kommunerna bistå med stöd och hjälp. Många som kommer tillbaka efter IS tiden har inte så mycket till övers för organisationen. Många har inte från början förstått vilken mördarsekt IS är. Och för de som fortfarande sympatiserar med IS måste säkerhetspolisen ha stor beredskap för. Det finns ett antal personer som klassas som högrisk och de personerna måste säkerhetspolisen ha koll på, säger Ygeman.

”Rekryteringen till IS har i praktiken upphört”
–När vi tog över regeringsmakten var inte terroristresor kriminaliserade. Det har varit många pass på vift och IS krigslycka har vänt. Områdena de hade kontroll över har minskat och det är i praktiken ingen som åker längre.

Behöver Sverige ett Resningsinstitut för att maximera rättssäkerheten i Sverige? I dag finns många felaktigt dömda på våra anstalter
–Om vi har pengar över, vad är bäst? Att lägga pengarna på resningsdelen eller se till att utredningarna blir bättre från början. Det är inte självklart för det är ytterst få fall det handlar om , säger Ygeman.

Både högsta domstolens ordförande Stefan Lindskog och den tidigare livstidsdömde Kaj Linna har ställt krav på ett sådant institut. Varför det tror du?
Jag tror Stefan Lindskog är väldigt mån om rättssäkerheten och att ingen ska bli felaktigt eller oskyldigt dömd. I dag är det svårt för en person som blivit felaktigt behandlad att driva sin fråga själv. Det är ofta en kostnadsfråga och du behöver förmodligen hjälp av advokat och ibland en journalist som gör det utan ersättning för det krävs väldigt mycket för att du ska få resning. Där finns det kanske en poäng att göra som i Norge att ha ett oberoende resningsinstitut som hjälper till att jämna ut skillnaden.

”Jag tycker gott man kan titta på möjligheterna för ett resningsinstitut”
–Men det betyder också att man tar resurser från det som skulle kunna göra rättsprocessen som helhet säkrare, säger han.

”Vi behöver satsa mer pengar på avhopparverksamheten från kriminella gäng”
Vi har skjutit till ett antal miljoner på den verksamheten men det behövs kanske mer. Men det gäller också att de organisationer som ägnar sig åt att hjälpa avhoppare också visar resultat. Men i de fall det lyckas så är det väldigt bra. 

Det behövs en nationell myndighetsstruktur – polisen kan inte göra allt.
Det är viktigt att andra myndigheter hjälper till för att hitta lösningar. Ygeman poängterar vikten av samarbete mellan berörda myndigheter.

Blir lag och ordning den största politiska frågan i nästa val?
Nej skulle jag vilja svara på den frågan. Den blir betydligt viktigare än tidigare år men jag tror det blir andra frågor som kommer dominera valrörelsen. Hur landet utvecklas och tryggheten i ett bredare perspektiv. Vi har arbetat upp ett överskott i den offentliga ekonomin. Vi ser hur förorter i utsatta områden har blivit hårt drabbade. Vi ser hur sjukvården och de som jobbar i sjukvården har det ganska tufft att erbjuda den kvalitativa sjukvård vi vill ha. Vi ser också att de äldre inte heller få den hjälp de behöver. Ska vi investera i de äldre och i sjukvården, välfärden eller ska vi använda överskottet till stora skattesänkningar. Det kommer vara huvudfrågan i nästa val.

Regeringen har satsat 40 miljoner på ett brottsförebyggande program
– Vi hade större ambitioner än riksdagen när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Vi ville ha en brottsförebyggande general som riksdagen sa nej till. De vill inte ha någon nationell brottsförebyggande samordning så nu måste vi lösa det på något annat sätt

Christer Renlid

Dela här Share on Facebook13Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Share on Tumblr0Email this to someone
,