Christer Renlid: ”Kan det bli värre”

BOKRECENSION:

Robert är som bäst när han är som mest utsatt. En gripande berättelse om övergrepp, svek och en stulen barndom. Man blir varm och kallsvettig på samma gång – när man läser den sanna historien om den lilla pojkens våldsamma uppväxt.

JSDEA_400Den lille pojken Seth växer upp i en otrygg och dysfunktionell familj, men det fanns en person som står för trygghet och värme när föräldrarna fyllegrälar och smockan hänger i luften. Samma person skulle senare visa sig var hans värsta mardröm och plågoande. Robert använder inte de uttrycken i boken men det finns en underliggande respekt för Manfred under hela resans gång trots dennes oacceptabla övergrepp.

Boken är en biografi skriven i jag –form med ett påhittat namn ”Seth”. Robert beskriver sin svåra uppväxt med en missbrukande pappa, icke väl fungerande mamma och farfar Manfred som förgriper på honom. Boken är inte någon krigshistoria med flashiga händelser från ett kriminellt och missbrukande liv. Seth hamnar snett i livet och utvecklar ett beroende av droger och kriminalitet. Många gånger kan det vara svårt att förstå hur en person kunde hamna snett ”– Du hade ju så fina föräldrar”,  ”– Du hade allt”. Ni förstår säkert hur jag menar. I det här fallet är det tvärt om, att Seth bara blev missbrukare och lite små kriminell är en skänk från ovan mot bakgrund av vad han varit med om.

Det som är slående i boken är hur han beskriver en svår uppväxt med en inramning av kärlek. Han berättar om sin schizofrena tillvaro utifrån minnesbilder av det han upplevt och varit med om från barndomen och fram till han blir vuxen. Drogerna blir en säkerhetsventil, utan dessa skulle nog Seth blivit riktigt psykiskt sjuk. Ingen normal varelse klarar sig igenom sånt här utan att bedöva sig på något sätt. Det som i första anblicken verkar vara helt kört får ett lyckligt slut. Seth bestämmer sig för att vända på sitt liv, av med offerkoftan och börja kriga för upprättelse och ett värdigt liv. Lyckas han då? Uppenbarligen, eftersom denna bok är skriven av honom.

Boken är mycket läsvärd. Robert beskriver sig själv som liten grabb fram till vuxen ålder på ett inspirerande sätt – den nakna sanningen utan skyddsnät. Det är försåtligt att boken kommer att användas i utbildningssyfte för behandlingsassister och terapeuter, boken förmedlar en pedagogisk ådra som skapar förståelse för läsaren – det blir aldrig tråkigt man pendlar mellan hopp och förtvivlan under hela resans gång.

Dela här Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn13Share on Tumblr0Email this to someone