Sverige mot narkotika 2015 Narkotikamanifestationen återuppstår

Sverige mot narkotika i Landskrona. Foto: Joakim Berndes

H.M Drottning Silvia invigde Sverige mot narkotika. Foto: Joakim Berndes

Torsdag den 1 oktober 2015 öppnade H.M. Drottning Silvia konferensen Sverige mot narkotika. Det är en manifestation mot narkotika och Landskrona stad var värdar för denna tvådagar konferens som genomförs i samarbete med ECAD (European Cities Against Drugs). Tillsammans med hela RIKS KRIS styrelse fanns även AMD, Blåbandsförbundet, FMN, Hassela Solidaritet, ECAD Sverige, IOGT-NTO, KSAN, LP-verksamheten, MHF-Ungdom, NBV, RNS, SIMON, SLAN, Smart, SNPF, UNF, Unga KRIS, Våga Va, X-cons och plats i den gamla vackra teatern mitt i Landskrona.

– Hej! Jag heter Ali och jag är alkoholist och narkoman.

Vår lyckade närvaro under sommarens Almedalsvecka gav ringar på vattnet. Efter veckan på Gotland så fick jag flera samtal från människor som hade sett våra seminarier. De tyckte att vi gjort bra ifrån oss med vårt drogfria alternativ till alla substitutionsbehandlingar som idag sköljer över samhället. Vi blev tillfrågade att göra en liknande delning på konferensen Sverige mot narkotika i Landskrona. Vi beslutade att vi självklart kommer dit och berättar våra historier om hur vi har gått till väga för att bli både drogfria och hederliga. Det bestämdes att jag, Sara, Gibbe och Milena skulle vara de som skulle föra vårt budskap vidare. Det är det KRIS gör bäst. Vi visar dagligen att det fungerar alldeles utmärkt att leva drogfri och hederlig i samhället. Att kunna bygga upp ett fungerande liv i gemenskap med andra drogfria människor som hittat ett tillfrisknande i till exempel tolvstegsprogrammet. SLAN (Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor) och ECAD (European cities against drugs) stod som värdar för konferensen tillsammans med Landskrona kommun och ett stort antal andra svenska folkrörelser. På plats skulle både drottning Silvia, landshövdingen och kommunstyrelsen närvara.

Ska vi göra detta så ska vi göra ett avtryck som de kommer att komma ihåg under en lång tid. Vi började med att visa en förkortad version av Kontros film ”Statligt knark dödar”. (Sök statligt knark dödar på Youtube). Den visar hur vår verklighet ser ut utan några som helst skygglappar. Alla som är intresserade av dagens missbruksvård bör se denna film. Den är både stark och verklig. Filmen finns på Youtube. I filmen får vi träffa en 19-årig kille och en 23-årig gravid tjej. Två trasiga unga människor märkta av det hårda missbrukslivet. De berättar om sina liv under beroendet av läkemedel. Framför allt då Subutex som de båda injicerar. Konferensen gjorde avtryck Vårt mål att göra ett avtryck på konferensen blev verklighet. När vi visade filmen på plats under invigningen så väckte den mycket känslor. Många satt med tårar i ögonen och det var en del som inte ens kunde titta på vissa scener i filmen. När filmen var slut så var det min tur att kliva upp på scenen. Jag tog det lugnt för jag ville att filmen skulle få sjunka in lite innan jag började berätta varför vi på KRIS arbetar så hårt på vårt sätt för att hjälpa människor som lever i missbruk, kriminalitet och utanförskap.

Sverige mot narkotika i Landskrona. Foto: Joakim Berndes

Ali på scenen under Sverige mot narkotika. Foto: Joakim Berndes

Vi på KRIS är övertygade om att det krävs total drogfrihet från alla sinnesförändrande substanser för att en människa ska kunna bearbeta orsaker till deras problem. Vi vill hjälpa dem att börja leva på riktigt, inte att bara överleva som många av dem gjort i missbruket. Vi klarar av att hantera de flesta känslor som skuld, skam, rädsla, ilska, sorg och ångest. Vi har dock svårt att hantera och få en bra relation när människor är aktiva på illegala eller legala droger. Som vi ser det så struntar missbrukaren i om drogerna kommer från langaren eller från läkaren, det viktiga för missbrukaren är att denne får drogerna.Tragisk verklighet fortsätter efter filmen Jag känner sorg i hjärtat när jag tvingas berätta att killen i filmen dog av en överdos en månad efter det att filmen var klar. Den andra ledsamma informationen jag var tvungen att ge åhörarna var att tjejen som var med i filmen sedan fick en dotter som föddes beroende av opiater. En nyfödd människa som förmodligen började sitt liv med en svår abstinens.

Behandlingen för en nyfödd som har opiatabstinens är ofta att de får morfindroppar för att klara skakningar och kramper. En vecka innan denna konferens dog barnet av så kallad tidig spädbarnsdöd. Jag är övertygad om att det självklart finns en koppling till mammans opiatberoende som hon inte fick hjälp att bli avgiftad ifrån. Jag hörde på publiken hur de drog efter andan. Rummet fylldes av en tungsinthet och sorg över vad droger och läkemedel kan förorsaka. För att försöka lyfta stämningen i lokalen så började jag min delning som vi gör på KRIS och i tolvstegs-gemenskapen.

– Hej! Jag heter Ali och är en alkoholist och narkoman.

– Hej Ali, ropade några KRIS:are tillbaka.

Jag sa att det inte kändes som att jag var så där jättevälkommen så vi försöker en gång till. Det gick lite bättre den andra gången och några fler hördes. Jag tänkte att nu får jag ta i ordentligt en tredje gång. Jag sa till publiken att vi försöker en gång till.

– Heeej!! Jag heter Ali och är en alkoholist och narkoman!!

– HEEEJJJ ALI, ropade hela publiken i kör.

Sverige mot narkotika i Landskrona. Foto: Joakim Berndes

Sara med sin dotter Milena. Foto: Joakim Berndes

Vilken otroligt härlig känsla det är att bli välkomnad på det sättet. Jag blev alldeles varm i hjärtat och det kändes som att jag var bland vänner och då kan det inte bli fel. Efter den känslosamma inledningen behövde jag försöka dela med mig av både glädje och hopp. Om möjligheten att det går att stoppa upp sjukdomen och bli drogfri. Att lära sig att leva med sin beroendeproblematik. Det går alldeles utmärkt att leva som beroende men grundstenen är att det krävs total drogfrihet. Det blir svårt om inte omöjligt att leva och både ”äta kakan och ha den kvar”. Jag berättade lite om min egen historia och min väg i tillfrisknandet. Det gick inte smärtfritt. Den började med att polisen grep mig. Jag blev anhållen, häktad och senare dömd till två års fängelse. Det var faktiskt det bästa som kunde hända mig. Det var då jag för första gången i mitt liv bad om hjälp. Då fick jag hjälp. Jag kom till en anstalt där de bedrev en tolvstegsbehandling vilket gav mig möjlighet att bearbeta. Det gav mig metoder att hantera livet på livets egna villkor. Man skulle kunna säga att jag hittade livet i en cell som var två gånger fyra meter. Sara, Milena och Gunnar Efter mig så var det dags att introducera två tjejer som jag har lärt känna. Sara Woldu som jag har känt i snart fem år och Milena som jag har känt i ett år.

– Välkomna upp på scenen, Sara och Milena!

Sara kommer upp på scenen med sin lilla dotter Milena i famnen. Man ser hur känslorna i publiken förändras. Nu fylldes lokalen med kärlek, glädje och hopp. Den kärlek som Sara utstrålar till Milena är helt otrolig. Det är fantastiskt att ha fått följa Sara och hennes man Gibbe i deras resa genom tillfrisknandet. Resultatet av deras kärlek har gett dem en helt underbar dotter som heter Milena. Sara berättar om sin tid från att ha levt som hemlös tung heroinist på ”plattan” till att idag vara en kärleksfull mamma och fru. Tack vare tolvstegsbehandling och ett tillfriskande en dag i taget. Hon arbetar idag som ledare för mammagruppen och är verksamhetsledare för Allmänna arvsfondens projekt ”Stärkt föräldraskap” som KRIS Stockholm bedriver.  Deras historia blev en riktig höjdare och det blir massor med uppmärksamhet från både tidningar och teve. Efter vår delning så var det dags för Gunnar Bergström, alkohol- och drogterapeut med över 40 års erfarenhet inom missbruksvården, att inta scenen. Gunnar förklarar på ett professionellt och förståeligt sätt sjukdomen och tillfrisknandet. Mycket bra och tack Gunnar för att du är med oss och kämpar för ett drogfritt och anständigt liv utan läkemedel. Lunch med drottning Silvia När invigningen var avklarad så serverades det lunch på hotellets restaurang där Christer Karlsson fick sitta vid honnörsbordet med Hennes Majestät Drottningen. Efter lunchen blev jag och Christer fotograferade tillsammans med drottningen, kommunstyrelsens ordförande och landshövdingen. Sedan var det dags för ett seminarium tillsammans med Gunnar Bergström om sjukdomen och tillfrisknande. Vi hade med oss Gibbe som berättade om sin väg tillbaka. På eftermiddagen hade vi ytterligare ett seminarium där Sara,

Gibbe och Palle berättade lite vidare om sina erfarenheter om att komma ur ett liv kantat av missbruk och kriminalitet. Nu var vår första dag över. Vi hade deltagit i totalt fyra framträdanden. Jag var helt slut efter dagens mödor så var det bara att krypa ner i sängen och börja ladda inför morgondagen. Nästa morgon blev det snabba ryck. Konferensens andra och sista dag. Det visade sig att utställningen där vi deltog skulle bort för de lokaler som konferensen hade första dagen var nu uthyrda till någon annan. Snabbt som ögat packade vi ihop allting och lastade ner det till bilarna. Dagen tillbringade vi med att lyssna på lite olika seminarier. Nu närmade sig avslutningen där jag skulle delta i en paneldebatt. Det blev ett fint avslut på ett par arbetsamma dagar. Vi kände oss mycket nöjda med våra insatser och vårt gemensamma arbete med konferensen Sverige mot narkotika 2015.

Med kärlek och respekt,

En alkoholist och narkoman som heter Ali.

Sverige mot narkotika i Landskrona. Foto: Joakim Berndes

Ali Reunanen, H.M Drottning Silvia och Christer Karlsson. Foto: Joakim Berndes

Dela här Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0Share on Tumblr0Email this to someone